Mellandagarna - årets bästa dagar. Riktiga vad-jag-villdagar. Promenader, läsa böcker, titta på filmer på tv.... Och vad händer? Jo, batteriet i fjärrkontrollen tar slut. Det är ett sånt där konstigt platt, som jag inte har en aning om var man kan få tag på. I mitt förra liv var det ju inte direkt jag som var fjärrkontrollsansvarig... Och att åka till en tv-affär under mellandagsrean - nej tack.
Nu kan ju vän av ordning invända att fjärrkontrollen lägger ju inte bara av sådär plötsligt, utan man får ju tecken på att det börjar lida mot slutet. Jaja, säger jag om det. Och känner jag mig själv rätt så kommer det att blir många 'mañana' innan jag kommer till skott.
När jag suttit och retat mig på det här med fjärrisen ett tag (inklusive ett antal pendlingar fram till tv:n) så tänker jag: 'Men herregud Lobelia, har du inget viktigare att bekymra dig om?'
Och det går upp för mig: Nej. Det har jag inte. Insikten gör mig alldeles varm och glad. När, jag säger bara NÄR kunde jag senast sitta och reta upp mig på bagateller? Jag minns inte.
Wow. Vilken dag. Vilken insikt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.JPG)
2 kommentarer:
Men det är inget ovanligt batteri! Vilken välsorterad jourbutik eller kiosk som hels borde ju ha ett.
GRATTIS!!!
Jag gick faktiskt så sent som idag och klurade på varför jag inte kan reta upp mig på sådant som störde mig innan... och jag insåg att jag vill också ha! Lyxiga i-landsproblem utan exstensiell innebörd! Jag vill också... herregud, kännner mig som ett litet barn... jag vill också! Alla andra får ju... typ... ;.)
För visst är det stort när man kan flytta perspektivet så! Åh, jag hoppas att den dagen kommer snart! Nej, får bli ett inlägg om detta!
Skicka en kommentar